I den representativa demokratin litar vi till särskilt valda personer. Vi litar på att de ska sköta saker till det bästa. Alternativet är att den starke bestämmer efter eget gottfinnande – diktatur.
Tilliten utgår ständigt från vad vi är med om. Känslan av att andra är goda är grunden för att vi litar på dem. Den som har blivit bedragen av någon man trott sej kunna lita på sänker sin tilltro. Ju tidigare i livet sveket sker och ju viktigare personer det handlar om, desto djupare blir såret. Ärret blir brist på tillit.
Psykoanalytikern och beteendeforskaren John Bowlby har tillsammans med bland andra Mary Ainsworth ägnat sej åt att studera människors tidiga relationer, den trygghet som uppstår i anknytningen och tilliten som blir en följd. Resultaten har väckt stor uppmärksamhet och fått allmänt erkännande. Tillämpningar har gjorts inom bland annat omsorg och psykoterapi.
Anders Broberg och hans kolleger har skrivit om anknytningsprocessen i två böcker: Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer och Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Båda böckerna ägnas till stor del åt att presentera och uttolka Ainsworth och Bowlbys arbete. Utbildningar inom vård och omsorg, ävenså socialt inriktade utbildningar tar upp anknytningsteori som viktiga inslag. De två svenska böckerna används flitigt.
Bowlby upplevde andra världskriget och upplevelserna därifrån ledde till att han intresserade sej för betydelsen av uppfostran för demokrati. Han ställde frågan hur man skulle kunna förebygga att människor bejakar totalitära rörelser. I artikeln ”Psychology and democracy” skriver han om de tidiga livserfarenheternas betydelse. Han menar att värderingar och förmåga att handla etiskt påverkas under barndomen och att demokratin är beroende av att människor i allmänhet äger dessa egenskaper.
Det är ett långt steg att ta när Bowlby går från det individuella perspektivet till samhällsnivå men hans spekulationer är ändå värda att beaktas. Frågan måste ställas: hur påverkar människors tidiga erfarenheter deras senare värderingar och förmåga att agera som ansvarsfulla samhällsmedborgare? Och denna förmåga, i vad mån beror den av en grundläggande känsla av tillit till andra?
Andra som tar upp tilliten i samhället:
Statsvetaren Bo Rothstein skriver om tillitens avgörande betydelse för samhället i ”När tilliten rämnar”.
I boken Sociala fällor och tillitens problem behandlar Rothstein också tillitsbegreppet utförligt. Se referat och kommentarer här.
Se även Niclas Kuoppa i Newsmill. //Länk ej längre aktuell 2022.// Han tar upp begreppet ”socialt kapital” med uppenbar koppling till tillit.
Källor:
Bowlby, John. Psychology and democracy. The Political Quarterly. 1946, ss. 61-76.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson,T., Risholm Mothander, P. Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur och Kultur, 2006.
Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., Ivarsson, T. Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Natur & Kultur, 2008.
Kuoppa, Niclas. Newsmill. den 02 11 2011. [Citat: den 13 06 2012.] http://www.newsmill.se/artikel/2009/12/29/etnisk-m-ngfald-ett-hot-mot-det-sociala-kapitalet.
Rothstein, Bo. När tilliten rämnar . Axess. 2008, Vol. 4.
Mera Läst, hört, sett och kommenterat:
- Islamisten av Ed Husain
- Maajid Nawaz talar om positiva alternativ till extremrörelser
- Om ondska
- Nazismens psykologi
- Nationalism och psykologi
- Nostalgi
- Inte som vi!
- Bildningsresan
- Lyckliga i alla sina dagar
- En bit på väg
- Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel. Av Per Svensson
- Håller vi på att tappa omdömet?
- Finns könet?