En text från 2015. Fortfarande lika aktuell 2022:
Lisa Bjurwald skriver i boken Europas skam som utkom 2012: ”Det är omöjligt, och inte heller önskvärt, att slippa undan Europas nazistiska förflutna. Vi måste kunna jämföra exempelvis Sverigedemokraternas dröm om det svenska folkhemmet med nationalsocialismens ideal. Sådana jämförelser är nödvändiga för att förstå den nationalistiska ideologin i sin helhet.”
Den sortens jämförelser är viktiga även för att förstå den psykologi som är minsta gemensam nämnare för all främlingsfientlighet och rasism. En sådan analys kan bidra till att känna igen och bemöta totalitära strömningar.
Främlingsfientlighet och rasism finns i många skepnader. Den har ofta ideologiska kläder och har ibland till och med getts vetenskaplig auktoritet. Politiskt har den alltid kunnat utnyttjas. Här vill jag beskriva några av dess psykologiska grundvalar:
De tio punkterna:
Stereotypisering
Människan har ett behov av förenkling för att uppfatta och förstå sin omvärld. Enkla kategorier kan leda till:
Misstänksamhet och rädsla för ”den andre”
– som jag inte känner och är utanför min referensram.
Allmän osäkerhet och ängslighet
Skapar stort behov av en trygg och förutsägbar omgivning. Varierar individuellt. Okända företeelser som främlingar väcker rädsla och därmed avståndstagande.
Aggressiv kompensation
Människor i underläge slår mot den ännu svagare.
Gruppdynamik
Till exempel att syndabockar utses. Kan i vardagen också ta sej uttryck i mobbning.
Traumatisering och hat
Historiska traditioner av utstötning mot viss grupp i samhället. Kan utnyttjas politiskt genom bland annat:
Kollektiv skuldbeläggning och mytbildning
Vandringsmyter om det främmande som demoniseras. Kan i en extrema fall utgöra grund för etnisk rensning.
Lydnad och stark auktoritetstro
Man följer ledarens budskap om ”den andres ondska”.
Flockbeteende
Under vissa omständigheter i en människomassa. Gruppen agerar primitivt i till exempel lynchjustis.
Konkurrens och kamp om utrymme
Primitivt beteende när en befolkning känner sin ställning och/eller sina resurser hotade. Till exempel vad beträffar tillgången på jobb.
/
Mer att läsa i ämnet på Anders Fagerlunds skrivande: