Om ondska

Idag, den 27 januari är det Förintelsens minnesdag. Ett tillfälle att uppdatera en tidigare text om ondska. Från 2011.

I radioprogrammet Naturmorgon juli 2011 berättade Anders Börjesson om katten och hussvalorna. De efterlängtade och älskade flygande sommargästerna betraktades med lystna ögon av katten som smög omkring med blickarna uppåt mot uthusets tak.
Vi känner igen scenariot från hur naturprogrammen annars brukar te sej. Med hjälp av olycksbådande musik och utstuderade klippsekvenser frammanas bilden av den grymma naturen. Speakern påminner om att naturen är ett ”ständigt skådespel” och dess lag är ”äta eller ätas”. Vi identifierar oss med offret och drar en suck av lättnad om bytet kommer undan .
Psykologin och filosofin har alltid varit upptagen av frågan om ont och gott. Vi möter ett djur – är detta farligt för mig eller inte? I mötet med en människa – är människan med eller emot mig? Psyket sorterar blixtsnabbt – vad är detta? Gott eller ont? Bra eller dåligt? Ätbart eller inte? Kultur och eftertanke lär oss sedan att nyansera, inte alltid lita till första intrycket. Ont och gott är inte så enkelt som det kan verka.
Emotionsforskarna Keltner och Gross citerar Scherer: //Länk ej längre aktuell 2022// Emotioner är : “….intelligent interface that mediates between input and output”, dvs. något som talar om – snabbt – om hur vi ska reagera. Tanken kommer, som sagt, i ett senare skede. Våra känslor och affekter hjälper oss att förhålla oss till vad som sker inom och utanför oss. Psyket värderar ständigt det psykologiska fältet . Den tysk-amerikanske psykologen Kurt Lewins begrepp för detta var valens .
Vad har nu detta med ondska att göra?
Ann Heberlein menar att ondska existerar som summan av de mänskliga handlingar som får onda konsekvenser för andra människor. En förutsättning för att en händelse ska kallas ond är att den är utförd av en moraliskt ansvarig agent, det vill säga en person som är ansvarig för sina handlingar och som vet vilka konsekvenser de kan få för andra människor. ”Förutsättningen för att en handling ska betecknas som ond är att den handlande har insikt i handlingens konsekvenser samt uppsåt att orsaka skada. ” Heberlein definierar en ond människa som: ”…. en människa som medvetet gör ont för det ondas skull, en ond människa är således en människa som njuter av att tillfoga andra varelser smärta.”
Jag är med om Ann Heberleins resonemang så långt att det är rätt att definiera ondska som skeende. Men kanske kan hennes resonemang leda till att en Adolf Hitler besparas beteckningen ”ond”. Detta om denne massmördare inte njöt av att beordra massmord, utan mera såg det som en nödvändig plikt och ett ansvar mot den ariska rasen att utrota alla ”oönskade element”. En sådan konsekvens tror jag få vill gå med på.
Även i fallet Anders Behring Breivik kan man ifrågasätta hans njutning. Även han hänvisar till sin ”skyldighet” att mörda för ett högre syfte. Skulle han inte därmed definieras som ond?
Intellektuell analys har sin plats för att tydliggöra vårt ansvar. Vi ska reflektera över det. Men för den som är ställd direkt inför onda avsikter och handlingar gäller andra förutsättningar. Det är här de omedelbara reflexerna kommer in. Värderingarna är givna – det handlar om för eller emot.
Så hur gick det för svalorna i Anders Börjessons korta betraktelse?
”Så mycket kött till ingen nytta”, var kattens tanke enligt journalisten och iakttagaren till dramat. Som dessutom i kattens ögon var ond och inget att stryka sej emot ity han inte sympatiserade med dess avsikter att mörda. Katten är i sin tur ondskan personifierad för de nyblivna svalföräldrarna.
Börjesson må ha varit genuint intresserad av att betrakta händelseförloppet i ladugården som en naturens självklara ordning. Men han ställde sej slutligen på det tilltänkta offrets sida. Vi kommer inte undan sådana val. Inte ens om vi – fullt legitimt – ägnar oss åt att förstå ondskans uppkomst. Det finns en tid för allt.
Källor:
1. Börjesson, Anders. Katten och hussvalorna. Naturmorgon. u.o. : Sveriges Radio, 2011.
2. Keltner, D. och Gross, J.J. Functional Accounts of Emotions. Cognition and Emotion. 13, 1999, Vol. 5.
3. Heberlein, Ann. En liten bok om ondska. u.o. : Albert Bonniers förlag, 2010.

Mera Läst, hört, sett och kommenterat:

Hem » Tillbaka till Anders Fagerlunds skrivande » Läst, hört, sett och kommenterat » Om ondska