Respons om samer

Renar i fjällmiljö

Foto av T FeUnsplash

Det här handlar om hur samer i Sverige blir utsatta för övergepp. För ett tag sedan skickade jag ett öppet brev till politiker. Här en redovisning av responsen.

Socialdemokraterna svarade snabbt med en berättelse om den politik som partiet vill föra i frågan. Samt en hänvisning till att brott mot samer är en polisiär fråga. Kristdemokraterna berättar att de driver frågan om återbördande av samiska kvarlevor till Sapmi. I övrigt, vad gäller brott mot samer svarar representanten för Kd: ”Vi fortsätter att bevaka frågan noggrant.” Från Centerpartiet får jag ordagrant svaret: ”Tack för ditt mejl och ditt inspel i denna oerhört viktiga fråga. Vi tar med oss det.” Vänsterpartiet svarar allmänt positivt om att stärka samers rättigheter, språk och kultur. Samt att Sverige måste prioritera arbetet med att ratificera konventionen ILO 169 om ursprungsfolk och stamfolks rättigheter.

Mp svarar att de tagit emot mitt mejl.

Inget svar från M, Sd och L. Och inget svar från någon i regeringen. Inget av svaren visar att någon politiker är vill direkt i ord uttala fördömande av aggression mot samer.

Åldersballongen

Foto av Furkan DokuzlarUnsplash

På det eminenta radioprogrammet spanarna idag ställde Maja Aase frågan ”vad är det för fel på att bli äldre?” Ordet ”gammal” förfasar sig många över, ”senior” tycks vara att föredra. Det senare ordet för inte på samma sätt som ”gammal” tankarna till stödstrumpor, rullatorer osv.

Man säger ofta ”han blev 75 år gammal” i dödsrunor och andra eftermälen. Kan detta vara en anledning till att ordet ”gammal” kommit i vanrykte – det har med döden att göra. Och visst, att bli gammal är att komma närmare döden.

Jag har fyllt 78 och vid den åldern är man väl gammal. Många i min bekantskapskrets är som jag runt 80. En av mina bästa vänner fyller åttio om några veckor. Han verkar inte se fram emot det. Men för egen del har jag inga problem med födelsedagar numera. Annat var det när jag fyllde sextio. Det var som en tröskel att träda över.

Jag har fyllt 78 och vid den åldern är man väl gammal. Många i min bekantskapskrets är, som jag, runt 80. En av mina bästa vänner fyller åttio om några veckor. Han verkar inte se fram emot det. Men för egen del har jag inga problem med födelsedagar numera. Annat var det när jag fyllde sextio. Det var som en tröskel att träda över. Minns mest som en plåga de medlidsamma blickarna och de stödjande orden ”inte är du så gammal”. Det var då, nu är det annat, som sagt.

Jag kommer på att det går att se åldrandets psykologiska process, med motstånd och acceptans, som att blåsa upp en ballong. Först går det trögt, du får lov att blåsa hårt. Sen plötsligt går det lättare och lättare. Livet är som det är. Det gör ont men gå ändå, liksom. Tills det smäller. Då är det slut.

Vad hjälper mot våldet nu?

Förortsgäng

Foto av René RanischUnsplash

Såg nyss en intervju med Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (s). På SVT Lokala nyheter.

Fråga: Vad kan staden göra åt den här situationen?

Karin Wanngård svarar: ”Vad staden jobbar med är ännu tidigare åldrar. 10-14- åringar som har kanske ögonen på de här kriminella nätverken – ihop med polisen – för att locka dem att välja utbildningsvägen istället. Ett långt liv istället för att gå med de här kriminella … ett kort liv.

Jag tänker – så bra, ett av många exempel på förebyggande arbete. Bra med konkreta exempel på vad det kan vara. Och det jobbas hela tiden, av tusentals människor på att nå fram till barn och unga på olika sätt. De som gör detta på massor av ställen varje dag året om, utan att få credd för det, de behöver stöd. Och måste få beröm och uppskattning. I skola, förskola, fritidsverksamheter, idrottsföreningar, bibliotek och massor av annat, hur ska de annars orka i längden? Men det behövs också resurser. Samhället, politiken måste träda till och ta tillbaka förorten, genom att vara resursstarkt och närvarande i infrastruktur.

Och segregationen i arbetslivet. Ska pojkarna välja det långa livet utanför kriminaliteten om de inte tror att den ”långa” vägen, som Wanngård talar om, är möjlig? När deras efternamn diskvalificerar dem från arbetsmarknaden?

3 döda 28 september – vad är nytt?

Siktar med maskingevär

Bild Frederick ShawUnsplash

Den 28 september år 2023 : tre döda i gängvåld. Vi reagerar alla med fasa – hör röster i radio och TV: ”Fruktansvärt” och ”vart är Sverige på väg?” Samtidigt är inget nytt. Det hela har länge varit fruktansvärt mycket på fel väg. Vem har makten i Sverige – är det kriminella eller det folket? Statsminister Ulf Kristersson ”talar till det Svenska folket” så nu äntligen kommer något nytt, jag får förväntningar en kort stund. Tänker Per Albin 1939. Nu kommer en samlande röst som manar till samling! Jag hoppas och blir besviken. Löften som i ett oengagerat valtal. Allt som andra har gjort fel. Ingen samling utan försvar för att ”vi gör allt och allt kommer att bli bra om bara vi får behålla makten.”

Och visst handlar det om makt. Jag har tidigare skrivit om detta, om hur samhället har gett upp makten i förorterna och lämnat det som i idrottssammanhang kallas walk-over. (Se länken nedan.) När någon lämnar träder någon annan in. Andra tar över, en illegitim makt som skapar sina egna lagar. Kriminella. Kvar finns eldsjälar som många gånger för en ojämn kamp.

Kalla det vad du vill – segregering, vulgärprivatisering och på andra håll gentrifiering. En bristande styrning av samhället. En tilltro till att marknaden löser allt har på lång sikt lett till det här resultatet. På kort sikt finns just nu inget annat än polisiära åtgärder. Men sedan – är det militären och polisen som ska ta tillbaka makten i samhället eller är det politiken? Jag föredrar det senare. Att bygga, ge resurser till de konstruktiva och goda makterna. Militärmakt kan bli lika farligt som gängvåld.

Ett öppet brev om samerna i Sverige

Photo by Nikola Johnny Mirkovic on Unsplash

Idag skickade jag ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson, kulturminister Parisa Liljestrand och till justitieminister Johan Pehrson. Brevet gick också till partiledarna och språkrören i Sveriges riksdag.

Brevet handlar om att jag vill ha en uppställning för samerna som jag upplever som mer och mer trängda i dagens samhälle. Deras kultur, näring och mark blir allt mer ifrågasatt och utsatt. Min förhoppning med det öppna brevet är att Sveriges ledare ska förstå att hat, hot och trakasserier inte stoppar förrän det sägs ifrån från högsta ort att nu får det vara nog.

Här är mitt öppna brev:

Öppet brev

Till Sveriges statsminister/kulturminister/justitieminister /samtliga partiledare och språkrör

Den samiska befolkningen utsätts för rasistiskt präglade brott och trakasserier. Senast den 24 september rapporteras i SVT att en hatstorm har dragit igång i samband med att STF gjort förändringar i Jämtlandsfjällen. Brå har påvisat ett stort mörkertal och att det sker betydligt fler brott mot samer än vad som polisanmäls. I dagens Sverige får urfolket samer utstå hat och fientlighet.

Vi ser nu något som inte är värdigt ett rättssamhälle och ett stopp för denna situation kräver att den samiska minoritetsbefolkningen får stöd för sina mänskliga rättigheter och för sin status som likvärdiga svenska medborgare. Detta stöd bör enigt manifesteras i form av uttalanden av landets högsta ledning för att respekteras av alla, något som kan ske snarast utan att avvakta utredningar.

Stockholm datum 27 september 2023

/Anders Fagerlund

Tidigare psykolog och psykoterapeut

Tack Susanne Nyström, men …

Elevskåp på högstadiet

Foto: Joshua HoehneUnsplash

Susanne Nyström, idag söndagen den 7 maj 2023 läste jag din ledartext i Dagens Nyheter . Du skriver ”Det är /… / inte förvånande om bup-köerna växer i samma takt som skolpersonalen minskar.” Tack för att du uppmärksammar det här sambandet!

Så varför skriver jag ”men” i rubriken? Svaret är att det borde ha gått att förutse den situation som råder idag med långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Vi som arbetat med barn som behöver stöd i skola och förskola har under åratal sett hur det har blivit allt sämre med resurser för dem som bäst behöver det. Det gäller bland annat barn med olika funktionshinder som till exempel ADHD och autism. Det började att spåra ur redan på nittiotalet och den negativa trenden har fortsatt.

Nu ser vi resultatet av otillräcklig politik. Barn- och ungdomspsykiatrin kan inte kompensera för ångest och depression som uppstår på grund av vuxenvärldens tillkortakommanden. Det måste finnas resurser för barn som behöver det i skolan.

Erdogan, varsågod!

Gammal fredsmanifestation

Bild: Svenska Freds

Manifestationen på bilden skedde för många år sedan. Kanske var det just då för 140 år sen som Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen grundades? Eller Svenska Freds som den också kallas numer. Föreningen har ständigt verkat för att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Detta har skett tillsammans med andra föreningar inom det svenska civilsamhället, bland andra IKFF – Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet samt Civil Rights Defenders.

Den här typen av verksamheter är självklart en nagel i ögat på diktatorer. Att människor organiserar sig kommer alltid att vara hotande för den som vill ha total kontroll över ett lands befolkning.

Så här kommer ett tips till Sveriges nuvarande regering som just nu behöver hålla sig väl med regimerna i Ungern och Turkiet: berätta om hur ni har skurit ned stödet till det svenska civilsamhällets opinions – och folkbildande arbete. Det sänks med 87 procent från 155 till 20 miljoner kronor. Svenska Freds får ett indraget stöd på 700000 kronor bara i år.

Erdogan och liknande despoter borde vara förtjusta när han hör detta och förstår att Sverige rör sig i hans riktning, att Sverige blir tystare och mindre oppositionellt.

Allvarligt, Gunnar

Omslagsbild: Margaretha Simm

Den nya boken ALLVARLIGT, GUNNAR – kom igen psykologen är den andra i serien om psykologen Gunnar Larsson och utgör en fristående fortsättning på Gunnar psykologen som utkom 2020.

Allvarligt Gunnar är en skildring av kvinnovåld som utövas av de som istället borde vara till skydd. Gunnar Larsson fiende Carl Crüller dyker upp i Innervik men Gunnars sambo, polisen Eva Svensson är den som får ta sig an uppg´iften att få fast den samvetslöse psykiatern. Gunnar arbetar samtidigt på BUP och hålls länge utanför det dramatiska skeendet. Hans dramatik handlar istället om ett inre tvivel på sin yrkesroll och sig själv.

Boken kommer att säljas på Littfest i Umeå 17-18 mars. Där säljer jag också mina två tidigare böcker, Gunnar psykologen och novellsamlingen Myren. Den senare utkom 2022.

Alla tre böckerna finns även tillgängliga i nätbokhandeln.

Paludan gör mig rasande

Fota av Freddy KearneyUnsplash

Rasmus Paludan bränner Koranen och utnyttjar vår yttrandefrihet. Enligt nu gällande lagtolkning har han rätt till detta, något jag inte ifrågasätter. Men hans demonstration gör mig rasande.

Yttrandefriheten, en grundbult i vår demokrati utnyttjas av Rasmus Paludan för att föra fram ett antiislamskt budskap. Och därtill har han uppmuntrats av främlingsfientliga krafter.

Yttrandefriheten är något av det viktigaste vi har. Den har kostat mycket, många har fängslats och varit beredda att offra sina liv för den. Bara ett exempel: utilisten Victor Lennstrand som knäcktes och dog efter att upprepade gånger ha fängslats för sitt antikristna budskap i slutet av 1800-talet. Och åtskilliga av arbetarrörelsens pionjärer satt i fängelse på grund av sin frispråkighet.

Nu missbrukas denna vår grundlagsskyddade rättighet av en person som använder den på ett sätt som för tanken till raka motsatsen till vad lagen ska skydda: Det Fria Ordet. Den symboliska innebörden av att bränna en bok är uppenbar. Nazisterna brände också böcker i Tyskland på 1930-talet – Paludans tilltag minner om dessa illdåd. Vi må tycka vad vi vill om Koranen – den är helig för vissa.

Helig borde också yttrandefriheten vara. Ja, den får också användas för att kränka. Men den medför inte bara en rättighet – också ett ansvar.

Vad händer med den urgamla rätten att uttrycka sig fritt i Sverige om den används för att provocera? Om uttrycket inte handlar om den egna åsikten och ståndpunkten utan har som syfte att väcka utrikespolitiska reaktioner?

Jag kan inte låta bli att tänka på historien. Hur auktoritära krafter har använt sig av demokratins institutioner för att komma till makten och sedan avskaffa dessa institutioner. I dessa dagar används begreppet ”nyttiga idioter”. Finns det fler än Putin och Erdogan som gläds åt Paludans agerande? Sådana som vill demokratin illa?

Vad säger du Victoria?

Foto av Jared SubiaUnsplash

Kung Carl Gustaf vidhåller att hans son Carl Philip borde bli kung. Han tycker att det var ett orättfärdigt beslut att ändra tronföljden, vilket ledde till att kronan kommer att ärvas av dottern Victoria. I dokumentären Sveriges sista kungar säger han att lagen inte kan ändras retroaktivt. ”Carl Philip föddes till kronprins.”

Kungens bristande feministiska värderingar för stå för honom. Och vem som skulle bli bäst regent är en annan fråga. Men vad säger prinsessan Victoria? Till skillnad från pappa verkar hon vara intellektuellt begåvad. Kanske till och med så bright att hon inser att det vore toppen att slippa bli drottning i Sverige. Rimligen borde hon föredra ett annat liv än att ständigt behöva fjanta omkring bland lismande och bockande rojalister. Jag har svårt att tänka mig att hon skulle trivas som skyltdocka för Sverige.

Jag unnar både Victoria och Carl Philip att slippa bli Sveriges regent. Och alla andra som ärver kronan. Låt oss välja den bäste istället