Nationalism och psykologi

Sverker Sörlin gav 2006 ut en liten skrift med titeln Nationalism. Den kan vara bra att ta del av för den som introduktion för den som är  undrande av vad nationalismen står för och dess historia.

Många kanske i likhet med mig har undrat vad det är för fel på att ”vara stolt för Sverige”. Jag är så gammal att till och med ha gjort militärtjänst under det kalla kriget. Att försvara landet var ingen självklarhet utan ett resultat av moget övervägande. Jag valde bort att söka vapenfritt eller att gå i fängelse som totalvägrare. Kanske kunde  man då beteckna mej och de 95 procent andra som nationalister?

Idag är det ett annat läge med en helt annan politisk scen. EU och det globala perspektivet har tillkommit. Dessutom otäcka främlingsfientliga tendenser. Nationalismen behöver studeras och ifrågasättas.

Beträffande Sverige skriver Sörlin bland annat:  ” Nationalism är en viktig beståndsdel  i den moderna välfärdsstaten, exempelvis sådan denna tog sig uttryck i Sverige. Socialdemokratin, som varit det svenska välfärdsprojektets främsta bärare, är principiellt internationalistisk. Men mycket av dess framgångar kan förklaras av dess också ganska oförblommerade nationalism, som funnits med genom hela 1900-talet. ’Det goda hemmet’ i Per Albin Hanssons folkhemstal 1928 är en nation, och hela det omhändertagandeideal som det uttrycker är otänkbart utan sin nationella ram…” ”….Välfärdsnationalismen, /…./är nationellt inkluderande, kan/…. /mycket snabbt bli etniskt och kulturellt exkluderande.”

Av särskilt intresse för Psykologi för demokrati är vad Sörlin skriver om en psykologisk grund för nationalismen: ”/Nationalismen/ överlever genom sin anpassningsförmåga och sin strävan att hela tiden söka gehör i människors behov av trygghet, gemenskap och identitet – i en värld där gemenskaper hela tiden hotar att undermineras. Nationalism tilltalar inte bara de  svaga, vilket den oftast gjort, den söker berättigande i en mer universell strävan, kanske kan man rentav tala om ett behov, hos många människor efter sammanhang och mening.”

Jag kommer här att tänka på Erich Fromm och hans bok Flykten från friheten.  Fromm argumenterar att vissa samhällsklasser i västerlandet efter reformationen kastats ut i en osäker tillvaro. Människors behov av trygghet hos en ledare och en tydlig ideologi har skapat jordmån för totalitära rörelser. Har nationalismen fyllt sådana behov?

Sörlin, Sverker. Nationalism. Avesta : SNS Förlag, 2006.

Sverker är också passionerad skidåkare.

Länk till Sverkers skidblogg.

Mera Läst, hört, sett och kommenterat: