Gaza den 15 maj 2018


Vanmäktig Gud


De ropar till mig
Det har de alltid gjort
Tror att jag är på deras
sida


Har vant mig vid det
Men vad kan jag göra?


Hur kan jag hjälpa
att de aldrig lär sig,
människorna på Tellus


Jag kommenderades hit
till min stationering i planeten Orion
av Den Högste i Universum
för snart tio miljoner år sen
Färdades i många ljusår över
Mare Eone Mediterraneum


I mitt bevakningsområde
har jag nu en miljard planeter
att se till


Det är ändå en miljondels miljondel
av alla som finns
och dessutom


kan jag bara ta mig an där det finns
”intelligent liv”


vad nu det kan vara
hur skulle jag annars hinna
med allt


Några sköter sig ganska bra,
de flesta faktiskt numera
De har lärt sig efter hundra miljoner år


Jag har cirka miljonen rapportörer
Har också delegerat
en hel del av min makt
till dessa planeternas vakter


De flesta hör aldrig av sig
(hälsan tiger still?)
men just vakten på Tellus
har varit flitig
Brukar gå under namnet Gabriel


Hen har fått instruktioner
Att ej visa sig öppet
Och det har hen följt
med något undantag


Det är en ganska ung planet
i utkanten av den galax
som de kallar ”Vintergatan”
Jag har i och för sig aldrig
varit där


Men Gabriel skickar
info direkt
när viktiga saker händer


Nu har dessa
som kallar sig ”människor”
blivit ganska många


De är ett av Gabriels bekymmer
har jag förstått
har alltid ställt till det,
bråkat och slagits
om plats och resurser
heder och ära


Det är nu faktiskt den andra chansen
för Tellus, kanske den sista
tror inte jag kommer få ge dem
några fler


I första vändan för cirka
hundra miljoner år sen
(Då var de ödlor)
hade de skapat en bomb av väte
sen dog de ut av smällen
som förintade alla


De har ingen aning om vad som
hände på deras egen planet
alla spår har
plånats ut


De tror att det var en komet
som landade då
men jag vet vad som hände


Nästan alla tänkande varelser
på andra planeter
Har lärt sig läxan
de lever i fred, harmoni
och kärlek


Men människorna
(som Gabriel rapporterar
att de kallar sig)
kommer att upprepa samma misstag igen


Henängeln G
(kärt barn har många namn)
berättar att nån galning
dödade flera miljoner
som inte gjort
något ont


och att krigen dessutom dödade ännu fler
Just nu har ättlingar till det dödade folket
planer att bomba ihjäl
dem som stör och kastar sten,


de som fördrivits ifrån sina hem
Undrar inte på de är arga
Nu kan de drabbas av samma öde
som offren för förra massakern


Cheferna anser
jag borde deleta
Det där lilla stället
Planeten som var
ett utkast


Någon innan jag fanns
provade sin idé
en ny form av liv
som skulle grundas
på kol och syre
Istället för svavel och väte
(Bra grej i och för sig)


Jag har ännu så länge
inte gett G den grymma rätten
att utplåna allt

Men det spelar ingen roll
det är nu så att
om tolvhundra år
det kommer en komet
och spränger alltihop
Det är ju snart,
praktiskt taget i morgon

Nu blir det lunch



Tillbaka på kontoret igen
Under lunchen fick veta
av en kollega
(vi är ganska många)


att några Tellusbor tror
att jag ska komma
och skapa ett Rike av Gud


Det ska tydligen ske om allt blir förstört
Harmageddon kallar de det


Det värsta är att jag tror
att de gör katastrofen för egen hand


En sån fruktansvärd vidskeplighet
och så löjligt
som om jag skulle vara
allsmäktig


Kommer att tänka
på vad som hände
när jag lade mig i
när jag skickade dit min egen son
Jesus


Honom avrättade de
Jag blir arg


Men hur som helst
hoppas jag slipper
ta bort alltihop
det är grymt, trots allt


Något som samvetet hindrar


Nu blev jag sömnig
tror jag tar mig en lur


Men först ska jag två mina händer

Fler dikter av Anders Fagerlund: