Hörde Falk och Adolphson
i en enkel sång
med gitarrer bara
om poeten uti Klara
Trodde sen jag glömt
men vaknar upp och drömt
om denne man, Ferlin
Vi var väl i Berlin
På Frankfurter kafé
Där drack vi vårt te
Tänkte nu att våga
ge till Nils en fråga
Där satt jag och var starstruck
Vi hamna' sen på Starbucks
med darr på röst och stämma
jag lyckades där klämma
fram, fast jag var velig
vad är livets mening?
Min bordskamrat då skrev
på servett ett litet brev
Sedan for han bort
Vårt möte var så kort
som stjärneblink, och nej
På brevet där stod – hej
Länk till inlägget på Instagram: