Nazismens psykologi

Erich Fromm har skrivit en bok som bör läsas av dem som vill förstå hur människor kan lockas av totalitära rörelser.

”Flykten från friheten” eller ”Escape from Freedom” som originalet heter,  utkom 1941. Uppgifterna varierar något om  exakt utgivningsår men helt klart är att den utkom  mitt under brinnande världskrig. Något facit över Hitlers och nazismens framfart fanns alltså inte, men trots detta kunde sociologen och psykoanalytikern Fromm presentera en analys av psykologiska förutsättningar för denna extrema rörelse.

Fromm kopplar i ett kapitel samman nazismen med en allmän tendens i det västerländska samhället. För att förstå kapitlet om nazismen kan man ta del av den inledande orden på  sid 23 i den svenska utgåvan:  ”[…bokens huvudtema är…] ……att människan i samma mån som hon vinner frihet, dvs. lösgör sig ur den ursprungliga enheten mellan natur och människa och blir individ, ställs inför valet att spontant uppgå i världen, i kärlek och produktivt arbete, eller att söka tillflykt i ett sådant slag av beroende av världen som gör slut på hennes frihet och egenart som individ.”

Fromm menar att friheten bland annat kan ses som ett psykologiskt problem och han analyserar dynamiska faktorer i den moderna människans livsinställning ”som lät henne ge avkall på sin frihet i de fascistiska länderna ….” (citat sid 11).

Fromms resonemang innebär omfattande  generaliseringar. För att underbygga sitt resonemang beskrivs  reformationen, Luthers och Calvins läror och hur de kommit att påverka människors personlighet. De ekonomiska förutsättningarna för stora samhällsklasser under medeltid och framåt tas också med i hans beskrivning.

Friheten väcker ångest. Sadism och masochism är flyktvägar undan  inre tomhet och litenhetskänsla och Fromm menar att dessa försvarsmekanismer framförallt präglar den auktoritära personlighetstyp  som  lockades av nazismen.  De olika former som den masochistiska tendensen antar har ett enda syfte:  ”att bli fri från sin egen individualitet, att förlora sej själv, med andra ord att bli fri från frihetens börda.”  Sadismen har samma psykologiska grund, men tar sej andra uttryck. Båda tendenserna kan rymmas inom samma person.  Hitler spelade på dessa psykologiska strängar och hade framgång inom stora samhällsskikt som dessutom var utsatta ekonomiskt.  Grupper som skulle kunnat stå emot hade resignerat.

Tillsammans med skickligt användande av syndabockar, framförallt judar, men också andra grupper som utpekades som avvikande, kunde Hitler med masspropaganda entusiasmera tillräckligt många för att de som stod emot kom att marginaliseras.

Fromm lägger samhällsanalysen i bakgrunden för att studera de psykologiska faktorernas betydelse. Den stora massarbetslösheten på trettiotalet nämns knappast alls. Men om man accepterar att tillfälligt fokusera  en faktor  – den psykologiska – kan vi dra lärdomar även för vår egen tid.

Också i dag ser vi hur människor låter sej engageras i totalitära rörelser mot bättre vetande och vi behöver förstå också inre bevekelsegrunder för detta. Begreppet ” Den auktoritära personligheten” har varit  ifrågasatt  men de företeelser som det står för behöver utforskas.

Fromms bok skrevs när nazismen stod på sin höjdpunkt.  Motståndet i Tyskland var nedbrutet. En ögonblicksskildring av dem som kämpade emot är ”Ich Stehe Links” av Carl von Ossietsky. Boken består av återutgivna texter från tjugo – och tidigt trettiotal. Von Ossietsky fick Nobels fredspris när han satt i tysk fångenskap.

Litteratur:

Fromm, Erich. Flykten från friheten. Lund 1987 : Natur och Kultur. Originalets titel ”Escape from Freedom” 1941.

Ossietsky, Carl von. Ich Stehe Links. Berlin : Buchverlag der Morgen, 1963.

Mera Läst, hört, sett och kommenterat: